Utmattande

Torsdagen blev en väldigt jobbig dag. Det var väldigt mycket oro och tårar. Jag är väldigt bra på att måla allt svart och tro det värsta.
Jag och Terry åkte in till Blå Stjärnan vid åttatiden på morgonen. Vi hade tid hos en ögonspecialist strax efter nio. Kära syster mötte upp för att hålla mig sällskap, vilket alltid är trevlligt.
Väl inne hos veterinären undersöktes Terrys ögon noga. Veterinären mätte trycket i ögonen. Hon mätte och mätte och mätte. Tillslut bad hon om ett nytt instrument, för hon tyckte inte att värdena stämde. Det nya instrumentet visade dock samma resultat. Terry hade väldigt lågt tryck i båda ögonen, det bekymrade henne lite eftersom det tyder på en inflammation, men han vissar inga andra tecken på inflammation i ögonen. Ena ögat hänger ju väldigt, men det är inte geggigt. Hon fick det inte att gå ihop riktigt...
Det hon då kunde tänka sig var att det är något i hjärnan som påverkar...
Det man främst tänker på när det gäller hans symtom, tillsammans med rasen, är hjärntumör och då finns det inget att göra. De kunde även tänka sig någon blödning eller propp. Hon funderade lite på diskbråck, men det ger inte riktigt hans symtom...
Han var inbokad på en CTundersökning under dagen och jag fick skriva på ett papper med den preliminära prisuppgiften; 20.000 kr. Sedan märkte de honom med namn och vi fick besked att veterinären som gjorde undersökningen skulle höra av sig under dagen och att de höll på med CT fram till fyra...
Jag och syster åkte till ett väldigt mysigt café och fikade gott och pratade i en timma.
Efter det åkte jag hem igen, eftersom jag hade tid hos barnmorskan klockan ett. Jag fick tryckt ner lite lunch och sedan åkte jag ner till henne för kontroll.
Det första hon gjorde var att ta puls och blodtryck, samtidigt som hon frågade hur det var. Då bröt ju jag ihop fullständigt och började störtgråta. Pulsen rusade upp till 110 och barnmorskan blev väl helt förskräckt, stackaren. Sedan kom hon nog av sig helt i sitt arbete, för hon kom inte riktigt ihåg vad jag sa...
Magen hade i alla fall växt och ligger nu på nedre strecket, hon bokade ändå in ett till ultraljud om två veckor. Varför förstår jag inte riktigt, men det är alltid mysigt att få se den lill*. Bebisens hjärtljud låg på 134 denna gången, så den var inte så upprörd, även om mamman var det. Innan jag gick fick jag en stor kram av barnmorskan. Hon tyckte nog väldigt synd om mig.
Väl hemma försökte jag fördriva tiden. Jag pysslade med kaninerna och försökte tänka på annat, men det var inte lätt! Jag gick bara och väntade på beskedet att han var obotligt sjuk och att vi skulle få åka in och avliva honom med en gång...
Så, äntligen, ringde telefonen! En man, som jag först trodde var veterinären, sa att han ringde från Blå Stjärnan och att det gällde Terry. Ja! Så säger han: "När kan du komma och hämta honom?"
"Jo, jag bor ju i Kinna och det tar en timma att köra"
"Kan du sätta dig i bilen nu då? Då får du träffa veterinären, så hon kan gå igenom fallet med dig"
Självklart! Jag kastade mig i bilen och ringde mamma på vägen, hon ville följa med som sällskap, så jag hämtade upp henne.
Väl på plats fick jag först betala. Tack och lov för försäkringar, säger jag bara! Nu blev det inte 20.000, utan "bara" drygt 14.000, bara det kändes ju som en vinst :-) Nu tog ju försäkringen det mesta, men det är ändå mycket pengar!
Efter en lite stund fick vi komma in på rummet och träffa en mycket glad, uppjagad Terry. Sköterskan sa att vi skulle läsa hemgångsråden, så skulle veterinären komma strax.
Jag slängde en blick på pappret och där står det: "Vi hittar inget onormalt på CTundersökningen av hjärna och ryggmärg, hals och bröstrygg" VA!!! Hittar inget!! Jag som varit så säker på att han nästan var borta! Där någonstans började jag nog skratta lite halvhysteriskt. Jag trodde verkligen inte att det var sant! Både jag och två veterinärer har ju varit ganska säkra på att det var något i huvudet!
Veterinären kom in och hon var lika förbryllad hon! Mätinstrumenten till ögonen hade hon använt på fler djur under dagen och då hade de visat rätt tryck, så då kunde hon ju utgå ifrån att Terry har för lågt tryck i sina ögon, vilket ändå tyder på en inflammation. Så det är det enda vi kan utgå ifrån. Nu inväntar vi provsvar på fästingsjukdom, om det inte visar något skall han behandlas med kortison. Han skall på återbesök om två veckor, äta dietmat för kräkningarna och vila mycket.
Horners sydrom, som han har på höger öga är en nervsjukdom och veterinären tror att även kräkningarna kan bero på nervretningar.
Lustigt nog kändes han bättre igår, han hostade nästan inget, kräktes inte, dräglade inte alls så mycket och då har han inte börjat med någon medicin ännu!
Nu hoppas jag att han fortsätter må bättre, så jag slipper fler sådana här utmattande dagar, iallafall innan bebis kommer!

/Sara

Trött...

Min vilodag förvandlades i ett litet kick till en ganska utmattande dag. Kombinationen gravid och hundägare är inte alltid så bra!
Efter lämningen i morse, skulle jag ta en liten sväng med Terry. Det slutade med att han låg och kräktes och kräktes utan för ladan i säkert 10-15 minuter. Stackars hund!


Han ville inte gå alls, utan när jag lockade med honom så bara han la sig ner igen. Jag fick väl kanske lite panik. Jag hade redan innan varit i kontakt med veterinären pga att jag tycker han blir sämre för varje dag... De tyckte att jag skulle åka in med honom redan idag.
Det dyker bara upp nya saker eller försämringar av det som redan är. Ögat hänger mer, han dreglar väldigt mycket och det rinner ur höger mungipa (samma sida som ögat), han stödjer inte fullt ut på höger framben, han hostar och kräks slem, nu senaste dagarna skället han sämre och sämre, idag låter han knappt alls. Beror det på kräkningarna eller kan han inte???
Det slutade i alla fall med en resa till Blå Stjärnan i Göteborg. Efter många timmars väntan fick vi komma in. Då var jag både hungrig och trött!
Veterinären sa egentligen inget som de inte hade kommit fram till i fredags, annat än att hon tyckte att han är sned i ansiktet och mungipan hänger...
Han fick medicin mot illamående och jag fick med honom hem. Vi skall tillbaka i morgon och göra en grundlig ögonundersökning och eventuellt en CT av hals/nacke och huvud. Det hon nämnde som möjliga anledningar till hans "nervskador", var blödning, propp, tumör, diskbråck... Vet inte om något av dem är att hoppas på?
Jag känner inte riktigt att det är detta jag behöver med två veckor kvar till BF och hela påskhelgen framför mig!

Idag går jag i alla fall in i vecka 39 (38+0) och imorgon skall jag till barnmorskan igen, får se om jag hinner dit, eller om jag är kvar i Göteborg...

/Sara

Shopping och utelek

Under tiden barnen var på förskolan och skolan så passade jag på och ta mig en tripp till Ullared för lite shopping.
Det är ju så stort nu för tiden! Jag han inte ens ta mig fram till barnkläderna, utan jag fick koncentrera mig på det viktigaste. Idag var det handling till diverse kommande kalas som stog på schemat.
Anton och Isak fyller ju ganska snart år, så det blir ju en del kalasande då. Jag vill gärna ha det gjort nu innan bebisen kommer.

På eftermiddagen fick vi besök av en leksugen granne. Barnen matade kaninerna och gick på promenad med dem. Sedan blev de plötsligt kaniner själva och blev matade med morötter...
Mina små var ganska trötta efter att ha varit ute i 2 timmar och lekt, så sedan blev det soffhäng resten av dagen!

 Hyfsat full vagn

 

 Mina nya fina glas

  Kaninpromenad

Hungriga kaniner

/Sara

Sol är skönt!

Underbart väder ute, ändå frågar barnen med jämna mellanrum när de får gå in. Vi sitter i trappan, njuter av solen och blir uppassade med glass, vatten, hamburgare...
Maja är också med på ett hörn.

Eftermiddag

Terry har fått behålla maten han fått under dagen och har inte fått någon diarré, skönt! Då hör förmodligen inte magproblemen ihop med resten av hans mående att göra!
Vi har fått en tid till Blå Stjärnan på torsdag, då får vi se vad de säger. Hans öga är värre än vad det har varit tidigare. Känns inte som att han kan se något speciellt med det, man ser knappt irisen...



När jag kom hem och vi ätit lunch, så tog jag och Viktor och bakade lite till fikat och kvällsmyset.
Det blev drömrulltårta till fika och söta maränger med glass, chokladsås och banan till Gladiatorerna. Mumsigt värre!!




/Sara

Veterinärbesök

Förmiddagen har jag tillbringat hos veterinären med Terry. Billigare nöje kan man tänka sig!
Ena ögat är drabbat av Horners syndrom, vilket innebär att pupillen på ena ögat är mindre än på det andra ögat. Dessutom är det tredje ögonlocket framfallet och täcker en del av ögat.
Röntgen visade ingen direkt anledning, han "haltar" lite på höger fram och kräktes en del igår kväll. Imorse ulkade han bara. Ev. har han ont i nacken. Remiss är skickad till Blå Stjärnan, får se om de vill göra någon mer utredning... Tex en neurologisk undersökning eller CT.
Alla blodprover såg bra ut och veterinären skickade iväg prov för att kolla fästingsjukdomar också, fast det inte är säsong ännu!
Det är så jobbigt när de inte kan berätta hur de mår, man kan bara lite på sin egen magkänsla att något är fel!!! Man hinner tänka många tankar under de timmarna man befinner sig hos veterinären!

  I väntan på resultat...

/Sara

Uppdatering

Tyvärr har det inte blivit så mycket bloggande här på en stund, dags att ta tag i det och uppdatera lite :-)
Helgen tillbringade vi i gott sällskap på Näs Slott. Vi firade svärmor, som fyllde år! Vi hade väldigt trevligt med roligt sällskap och god mat! Tyvärr har jag väldigt svårt för att sova borta, så trots den gudomliga sängen så sov jag väldigt dåligt...
Husen är mycket gamla, så det var lite kallt och dragigt, så det var inte helt fel att komma hem och krypa ner i soffan med en kopp te och en god bok :-)

Jag har satt ihop fåglarna och det går riktigt bra, trots att jag är osäker på om Kiwi verkligen är en hane... 
Första kvällen tillsammans bråkade de om bästa sovplatsen, men sedan har det varit lugnt. idag har de fått vara ute och flyga en stund, när katterna ändå var ute.

När katterna är borta...

Nu har jag äntligen hittat de perfekta kläderna till nya bebisen! Till varje barn har jag köpt ett set kläder som de har när de åker hem från BB, sedan får ingen annan ha det...
Jag har haft svårt att hitta denna gången, men nu äntligen! Så nu är de tvättade och redo för bebis!
Annars mår jag bra, bebis bökar lite i ibland, men inte så farligt ändå.
Idag är jag i vecka 38 (37+0) så dagen D närmar sig med stormsteg!

Imorse när jag tittade ut genom verandadörren på baksidan såg jag till min förfäran att lilla kanin Molly var på fel sida staketet, igen! 

Igår var gården ogrävd och imorse var det ett stort hål under staketet... De hade flyttat undan kompostgallret som jag hade lagt över gamla hålet. Buskaniner!!! 

Efter att jag lämnat barnen på förskolan gick jag och Terry ut för att försöka få tag i rymlingarna. Efter en halvtimma fick jag tag på Molly, men i skrivande stund har vi ännu inte hittat Japp! 

Nu efter förskolan har barnen varit med ut en stund och letat också, men ingen Japp.

Jag har ställt ut mat till honom och hoppas att han skall komma fram så småningom. Det finns ju lite faror här om man är liten kanin! Tyvärr finns det inte så mycket snö här i trädgården och det gör det lite svårt att spåra honom. Vi har hittat spår runt lekstugan och på framsidan, men sedan går det ju inte att se vart han har tagit vägen!

På rymmen

Uppdatering av uppdatering 19.16; Japp är funnen! Jag gick ut och letade nu efter maten och efter en stund hittade jag honom, han har nog legat och vilat under garaget. Kaniner är ju aktiva under kvällen/natten, så nu började han nog bli hungrig! Efter lite fix och trix och samarbete mellan mig och Jonas, så kunde rymlingen låsas in i buren :-)

/Sara

Far och son

Kollar in pappas telefon



/Sara

Fredagsmys

Isak & Maja har somnat ifrån Gladiatorerna...


och Viktor, han bara skrattar!



/Sara

Fullt upp

Jag har så mycket för mig på dagarna, att jag inte ens hinner blogga :-)
Idag har jag städat fågelbur och satt ihop fåglarna. Det har gått bra!
Jag har städat och piffat lite.
Vi passade på att ha lite fruktstund på mattan när möblerna ändå var borta!


Igår var jag först på promenad med kollega med hund, sedan var det dags för ett besök på MVC. Allt såg bra ut, både jag och magen växer som vi skall :-) Alla värden såg också bra ut!
Efter att jag hämtat barnen bara det av direkt till veterinären i Kållered för en spruta till Terry.
När vi ändå var där passade vi på att besöka en god vän, som det var alldeles för längesen jag såg!


Efter ett tag kom barnen igång att leka riktigt bra! Isak ville helst sova över, men framemot åttatiden drog vi oss hemåt igen!

/Sara